Schweiz tog ett stort steg mot avancemang i fotbolls-VM 2026 när laget besegrade Bosnien med 4–1 i grupp B efter en dramatisk avslutning i Los Angeles. Matchen stod länge och vägde vid 0–0, men efter att inhopparen Johan Manzambi brutit dödläget rasade allt för Bosnien.
Den schweiziska segern byggde på tålamod, större bredd i truppen och ett slutskede där Bosnien inte orkade stå emot. Manzambi blev den stora matchvinnaren med två mål från bänken, Rubén Vargas fyllde på med 2–0 och Granit Xhaka satte punkt från straffpunkten på tilläggstid.
Bosnien fick visserligen ett tröstmål genom Ermin Mahmic, men då var matchen redan på väg bort. Det röda kortet på Tarik Muharemovic i den 80:e minuten blev avgörande för hur matchen öppnade sig, men Schweiz hade redan innan dess börjat skruva upp trycket.
Schweiz styrde utan att få utdelning
Schweiz kom till matchen med press på sig efter den sena poängförlusten mot Qatar i premiären. Där tappade laget segern på tilläggstid, och mot Bosnien syntes tydligt att Murat Yakins lag ville ta tillbaka kontrollen över grupp B. Schweiz ägde mycket boll, flyttade upp ytterbackarna och försökte hela tiden hitta Dan Ndoye och Breel Embolo i farliga ytor.
Problemet var länge effektiviteten. Schweiz kom till avslut, men inte till den typ av rena lägen som spräcker en match. Ndoye var aktiv och fick flera möjligheter, medan Michel Aebischer slog hörnor och försökte driva upp tempot från mittfältet. Bosnien försvarade lågt, höll ihop centralt och tvingade Schweiz att spela runt snarare än igenom.
Det gjorde den första halvleken frustrerande för Schweiz. Laget hade initiativet, men Bosnien hade matchen på en nivå där det fortfarande kändes möjligt att stjäla något. Ju längre 0–0 stod sig, desto mer växte känslan av att Schweiz återigen kunde fastna i en match där bollinnehav inte räckte.
Bosnien höll ihop matchen före paus
Bosnien kom inte till Los Angeles för att bjuda på ytor. Sergej Barbarez lag spelade kompakt, jobbade hårt i sidled och försökte få Schweiz att tappa tålamodet. Edin Džeko var inte ständigt involverad, men hans närvaro gav Bosnien en uppspelspunkt när laget behövde andas.
Det fanns också bosniska lägen. Amar Memic testade avslut och Džeko hade en möjlighet före paus, men Bosnien skapade inte tillräckligt mycket för att på allvar skaka Schweiz. Däremot lyckades laget göra matchen obekväm, särskilt genom att stänga de centrala ytorna framför eget straffområde.
För Bosnien var 0–0 i paus ett resultat som gick att leva med. Laget hade blivit tillbakapressat, men inte sönderspelat. Schweiz hade haft mer av matchen, men utan att ge känslan av att ett mål var oundvikligt. Det var precis den typ av läge Bosnien ville ha inför andra halvlek.
Schweiz höjde trycket efter paus
Efter paus blev Schweiz mer direkt. Ndoye fortsatte att hota, Embolo blev mer involverad och Granit Xhaka tog ett större grepp om matchens rytm. Schweiz började också vinna fler andrabollar runt Bosniens straffområde, vilket gjorde att trycket kunde hållas kvar längre.
Bosnien svarade med hårt arbete och några kontringsförsök, men avstånden i laget började bli större. När Schweiz fick fast bollen på offensiv planhalva blev det allt svårare för Bosnien att ta sig ur pressen med kvalitet. Ändå dröjde genombrottet.
I den 68:e minuten fick Amar Dedić ett avslut på mål som påminde Schweiz om att matchen fortfarande levde. Det var ett viktigt ögonblick, eftersom det visade att Bosnien inte bara försvarade ett kryss. Men kort därefter förändrade Schweiz matchen från bänken.
Manzambi förändrade allt från bänken
Johan Manzambi kom in i den 71:a minuten och behövde bara några minuter för att bli matchens huvudperson. I den 74:e minuten slog han till med 1–0 och spräckte en match som dittills hade varit låst. Målet gav Schweiz både lättnad och ny energi.
Manzambis inhopp förändrade tempot i den schweiziska offensiven. Han rörde sig friare, attackerade ytor som Bosnien inte längre orkade stänga och gav Schweiz en annan spets än den som laget haft under stora delar av matchen. Bosnien, som länge försvarat sig disciplinerat, tvingades plötsligt kliva fram mer.
Det var just där matchen började glida Bosnien ur händerna. Laget hade byggt sin plan på att hålla ihop lågt och frustrera Schweiz. När 1–0 väl kom behövde Bosnien hitta en annan matchbild, och den hann laget aldrig riktigt etablera.
Rött kort gjorde uppförsbacken brantare
I den 80:e minuten blev situationen ännu värre för Bosnien när Tarik Muharemovic visades ut. Det röda kortet kom i ett läge där Bosnien redan var pressat, och med en man mindre blev det nästan omöjligt att försvara sig mot ett Schweiz som fått fart.
Schweiz utnyttjade läget snabbt. Fyra minuter efter utvisningen kom 2–0 genom Rubén Vargas, efter ett anfall där Bosnien inte längre hann stänga ytorna. Embolo var inblandad i förarbetet och Vargas avslut gav Schweiz den kontroll laget jagat hela kvällen.
Därifrån blev matchen mer öppen. Bosnien behövde framåt trots numerärt underläge, samtidigt som Schweiz fick mer yta att attackera. Det gynnade framför allt Manzambi, som fortsatte att hitta rätt positioner mellan trötta bosniska försvarare.
Slutminuterna blev kaotiska
I den 90:e minuten gjorde Manzambi sitt andra mål för kvällen, framspelad av Vargas. 3–0 såg ut att bli slutresultatet och samtidigt det definitiva beviset på Schweiz sena dominans. Inhopparen hade då förvandlat en frustrerande schweizisk kväll till en bekväm seger.
Men Bosnien fick ändå sitt mål. Ermin Mahmic reducerade på tilläggstid och gav laget ett tröstmål i en annars tung kväll. Målet betydde lite för matchens utgång, men kan få viss betydelse för självförtroendet inför den sista gruppomgången.
Schweiz fick dock sista ordet. Granit Xhaka satte 4–1 på straff i den 97:e minuten och stängde matchen helt. Det var ett mål som förstärkte segerns tyngd och gav Schweiz en målskillnad som kan bli värdefull om gruppen blir jämn.
Schweiz fick utdelning för sitt tålamod
För Schweiz var segern mer än tre poäng. Efter premiärkrysset mot Qatar behövde laget ett resultat som både gav tabellmässig kontroll och ett kvitto på att offensiven kan producera när matchen står och väger. Det kom till slut, även om det tog 74 minuter att bryta igenom.
Manzambi blev naturligtvis den stora historien, men Schweiz kan också ta med sig att laget fortsatte att spela metodiskt när målet dröjde. Xhaka styrde tempot, Vargas bidrog med både mål och assist, och Embolo arbetade hårt även när han inte själv hamnade i målprotokollet.
Segern lyfter Schweiz till ett starkt läge i grupp B. Med fyra poäng efter två matcher har laget skaffat sig ett utgångsläge där avancemanget är nära, även om inget är helt klart förrän sista omgången är spelad.
Bosnien måste resa sig snabbt
För Bosnien blev kvällen tung. Laget hade länge en fungerande matchplan, men när Schweiz väl fick första målet föll strukturen snabbt. Det röda kortet förvärrade läget, och de sena målen gjorde att slutresultatet blev betydligt större än vad matchen länge såg ut att bli.
Samtidigt finns det delar att ta med sig. Bosnien försvarade disciplinerat under stora delar av matchen och lyckades länge hålla Schweiz borta från de riktigt öppna lägena. Problemet var att laget skapade för lite framåt och inte hade kraft nog att svara när Schweiz höjde tempot efter sina byten.
Nu väntar en sista gruppmatch där Bosnien sannolikt måste vinna för att ha chans att gå vidare. För att lyckas krävs mer offensiv tydlighet, bättre kontroll när matchen svänger och framför allt ett sätt att undvika den typ av kollaps som kom efter 1–0 i Los Angeles.
Grupp B fick en tydlig riktning
Schweiz har satt sig i förarsätet i grupp B. Laget har fyra poäng, stark målskillnad och en tydlig känsla av att truppen har fler lösningar än bara startelvan. Det kan bli avgörande i ett långt mästerskap där byten ofta förändrar matcher.
Bosnien står i ett helt annat läge. Efter premiärkrysset mot Kanada fanns chansen att ta ett stort steg mot avancemang, men 1–4 mot Schweiz förändrade förutsättningarna. Nu handlar det om att snabbt stänga den här matchen mentalt och hitta tillbaka till den organisation som höll så länge före Schweiz genombrott.
Det blev till slut en match där Schweiz tålamod och bänkstyrka avgjorde. Bosnien stod emot länge, men när Manzambi kom in förändrades allt. På mindre än 20 minuter gick Schweiz från frustration till full kontroll över både matchen och gruppsituationen.
