Belgien och Iran spelade 0–0 i grupp G i fotbolls-VM 2026 efter en tät, frustrerande och taktiskt laddad match i Los Angeles. Belgien hade mest boll och skapade flera farliga lägen, men Iran försvarade sig disciplinerat och fick en stark målvaktsinsats av Alireza Beiranvand.
Matchen hade två avgörande händelser som formade berättelsen. Iran fick ett vackert frisparksmål av Mehdi Taremi bortdömt för offside i den första halvleken, och Belgien tvingades spela sista delen av matchen med tio man efter att Nathan Ngoy visats ut i den 68:e minuten. Trots det numerära överläget lyckades Iran inte hitta segermålet.
Resultatet innebär att både Belgien och Iran står kvar på två poäng efter två matcher. Belgien har kryssat mot Egypten och Iran, medan Iran har spelat oavgjort mot Nya Zeeland och Belgien. Grupp G är därmed fortsatt mycket öppen inför den sista omgången, där Belgien möter Nya Zeeland och Iran ställs mot Egypten.
Belgien tog bollen men Iran tog bort ytorna
Belgien gick in i matchen med press efter 1–1 mot Egypten i premiären. Roberto Garcias lag behövde ett tydligare offensivt besked, men mötte ett Iran som var mycket bättre organiserat än vad många kanske hade väntat sig. Iran sjönk ofta lågt, men gjorde det med tydliga avstånd mellan lagdelarna och med stor disciplin i de centrala ytorna.
Belgien försökte bygga spelet genom Kevin De Bruyne och Youri Tielemans. Tanken var att flytta Iran i sidled, öppna ytor mellan mittfält och backlinje och sedan hitta in med passningar mot Romelu Lukaku eller löpande kantspelare. Problemet var att Iran sällan drogs isär tillräckligt mycket för att ge Belgien de rena lägen man sökte.
Iran försvarade inte bara lågt, utan också aktivt. När Belgien tog för lång tid på sig i uppspelen klev iranska spelare fram och störde passningsrytmen. När bollen gick ut på kanterna föll laget snabbt över med understöd. Belgien fick därför ofta avsluta anfallen med inlägg eller skott utifrån snarare än med genomspelade chanser nära mål.
Taremi trodde att han hade gett Iran ledningen
Den första halvlekens stora ögonblick kom efter en iransk frispark i den 25:e minuten. Ehsan Hajsafi såg först ut att förbereda ett kraftfullt avslut, men i stället kom en smart, låg passning genom den belgiska muren och in i ytan framför straffområdet. Mehdi Taremi tog emot, vände och avslutade kyligt i mål.
Det såg ut som ett drömmål och en perfekt genomförd fast situation. Iran firade, Belgien såg skakat ut och matchbilden hade kunnat förändras helt. Men VAR-granskningen visade att Taremi befunnit sig i offsideposition. Målet dömdes bort, och ställningen förblev 0–0.
För Iran var situationen ändå ett kvitto på att matchplanen kunde skada Belgien. Laget behövde inte långa anfall för att skapa fara. En välrepeterad frisparksvariant räckte nästan för att ge ledningen. För Belgien blev det en varning om att bollinnehav inte var samma sak som kontroll.
Beiranvand blev Irans trygghet längst bak
Belgien fortsatte att jaga ledningsmålet och kom fram till flera lägen där Iran behövde sin målvakt. Alireza Beiranvand svarade för en koncentrerad insats och stoppade avslut från bland annat De Bruyne, Tielemans och Maxim De Cuyper. Det var inte bara antalet räddningar som var viktigt, utan också tajmingen.
När Belgien väl fick fram bollen genom Irans försvar var Beiranvand redo. Han stod rätt på skott från distans, var snabbt nere vid låga avslut och gav ett lugn till försvararna framför sig. Det gjorde att Iran kunde fortsätta spela med samma kompakta struktur utan att tappa tron på sin plan.
Belgien hade perioder där laget såg ut att vara på väg att trycka sönder Iran, men varje gång behövdes det bara en räddning, en blockering eller en missad sista passning för att anfallet skulle rinna ut i sanden. Beiranvand blev symbolen för Irans motståndskraft under en match där Belgien hade mer av spelet men inte tillräckligt mycket kvalitet i avsluten.
Belgien saknade den sista skärpan
Det belgiska anfallsspelet var inte utan idéer. De Bruyne sökte öppnande passningar, Tielemans försökte hitta rätt tempo centralt och Lukaku fungerade som tydlig referenspunkt i straffområdet. Men Iran lyckades ofta styra Belgien till lägen där avsluten blev svåra eller där mottagaren fick bollen med ryggen mot mål.
Belgien försökte också skapa överbelastningar på kanterna. Thomas Meunier och De Cuyper fyllde på, medan de offensiva spelarna sökte ytor runt Irans wingbacks. Men inläggen kom ofta mot ett redan samlat iranskt försvar, och Lukaku fick inte den typ av service där han kunde dominera i målområdet.
Det syntes också att Belgien blev mer otåligt ju längre matchen gick. När Iran fortsatte stå emot började belgiska spelare ta tidigare avslut och svårare passningar. I stället för att nöta metodiskt blev anfallen stundtals mer chansartade. Mot ett så disciplinerat försvar räckte det inte.
Ngoys utvisning förändrade matchen
Matchens andra stora vändpunkt kom i den 68:e minuten. Nathan Ngoy hamnade fel när Iran ställde om och stoppade Mehdi Taremi i ett farligt läge. Domaren bedömde situationen som frilägesutvisning och visade rött kort. Belgien, som hade jagat ett segermål, tvingades plötsligt spela den sista delen av matchen med en man mindre.
Utvisningen förändrade balansen. Iran fick mer initiativ och kunde börja flytta fram fler spelare. Amir Ghalenoei svarade också med offensiva byten för att försöka utnyttja det numerära övertaget. För Belgien handlade det nu inte längre bara om att hitta ett mål, utan också om att undvika att förlora en match som länge sett ut att kunna vinnas.
Det röda kortet skapade en nerv som matchen tidigare delvis saknat. Iran kände att tre poäng fanns inom räckhåll, medan Belgien försökte hålla ihop laget och samtidigt hota när tillfällen dök upp. Ändå blev det inte den iranska slutforcering som situationen hade kunnat leda till.
Iran fick inte ut tillräckligt av övertaget
Med en man mer hade Iran ett gyllene läge att ta sin första seger i gruppen. Laget försökte trycka upp spelet, men Belgien försvarade straffområdet bättre än man hade försvarat ytorna bakom backlinjen före utvisningen. Den belgiska backlinjen sjönk något, mittfältet tätade centralt och Iran fick svårt att hitta den avgörande passningen.
Taremi fortsatte att vara Irans tydligaste offensiva hot, både genom sin rörelse och sin förmåga att hålla fast bollen. Men Belgien lyckades ofta bromsa honom innan avsluten blev riktigt rena. När Iran gick via kanterna saknades ibland kvaliteten i inspelen, och när laget försökte spela centralt blev det trångt.
Det var samtidigt tydligt att Iran hade lagt mycket energi på sitt defensiva arbete under den första timmen. När chansen att vinna matchen kom fanns inte alltid samma kraft kvar i de offensiva löpningarna. Laget var nära genom det bortdömda målet och hade ett numerärt överläge, men fick ändå lämna planen med en poäng.
Belgien räddade poängen men inte frågorna
För Belgien var 0–0 både en räddning och ett problem. Att hålla undan med tio man mot Iran var viktigt, särskilt efter Ngoys röda kort. Samtidigt hade Belgien gått in i matchen som favorit och behövde egentligen en seger för att få kontroll över gruppen.
Efter två matcher har Belgien fortfarande inte fått fart på offensiven. Krysset mot Egypten följdes av ett nytt kryss där laget hade boll, namn och erfarenhet, men inte den effektivitet som krävs i ett VM. De Bruyne är fortsatt central, Lukaku ger tyngd, och laget har individuell kvalitet, men helheten har ännu inte blivit tillräckligt skarp.
Inför mötet med Nya Zeeland är läget därför pressat. Belgien har fortfarande allt i egna händer, men det finns inte mycket marginal kvar. En ny trög offensiv insats kan göra gruppavslutningen betydligt mer dramatisk än vad belgiska supportrar hade räknat med inför turneringen.
Iran står starkt men jagar fortfarande första segern
Iran lämnar matchen med blandade känslor. En poäng mot Belgien är ett bra resultat på papperet, särskilt efter en störd uppladdning och mot ett lag med hög individuell kvalitet. Samtidigt fanns segern där. Det bortdömda Taremi-målet och det långa numerära överläget gör att Iran kan känna att det fanns mer att hämta.
Det positiva för Iran är att laget ser svårslaget ut. Efter 2–2 mot Nya Zeeland och 0–0 mot Belgien har Iran fortfarande en tydlig chans att ta sig vidare. Försvarsspelet mot Belgien var ett starkt besked, och Beiranvands insats ger laget trygghet inför den sista gruppmatchen.
Nu väntar Egypten i en match som kan bli direkt avgörande. Iran har aldrig tagit sig vidare från gruppspelet i ett herr-VM, och möjligheten finns fortfarande. För att lyckas behöver laget behålla den defensiva disciplinen från Belgienmatchen, men också hitta mer precision i offensiven när chansen väl kommer.
Grupp G är fortsatt helt öppen
0–0-resultatet i Los Angeles gör grupp G till en av de mer svårbedömda grupperna i turneringen. Belgien och Iran står båda på två poäng efter två matcher, medan Egypten och Nya Zeeland fortfarande påverkar tabellens utveckling genom sina återstående matcher. Det är ett läge där små detaljer i den sista omgången kan avgöra både andraplats och möjligheten att gå vidare som grupptrea.
För svenska VM-tittare var matchen kanske inte den mest målrika, men den var taktiskt intressant. Belgien visade problemen som kan uppstå när ett bollskickligt lag saknar den sista skärpan mot ett lågt försvar. Iran visade hur långt organisation, målvaktsspel och tålamod kan räcka även mot en starkare motståndare på papperet.
Belgien lämnade planen med känslan av två tappade poäng. Iran lämnade den med känslan av en stark prestation, men också med vetskapen om att segern faktiskt fanns inom räckhåll. Det är den typen av oavgjord match som kan få stor betydelse först när gruppen summeras efter den sista omgången.
